Dagens outfit

Ett inlägg återigen helt dedikerat miiiig ! När man plockar äpplen kan man faktiskt inte se ut hursomhelst så ger er ett smakprov av vad Linn fick vila ögonen på under vår äppelplockarkarriär.

Såhär var det en vardag bland Red Delicious. Shorts: Target Country, Tights: Crazy Clarks, Gummistövlar; Privat ägo (upphittade i huset vi bodde i) Randig svart-vit tröja: Cioccolate (inget över 10 döllars-affär), Randig röd tröja: Vintage (Frälsningsarmén Stanthorpe), "Rozetti Riding" Jacka: Gekås Ullared, Polackkepa: Target.

Titt på den, helt sproilarns nya vita skor ! Införskaffade på rea på Target Contry's herravdelning, Kepa: Arvegods (efterlämnad av Lisa, en av våra svenska compadres), Shorts: Target Country (köpt en varm dag i Roma), T-shirt: Öh.. någon affär i Brisbane med billigt basutbud), Hoodie: Cotton On (superb affär) Jacka: Samma som ovan (vilken användes varje dag) Polsk resväska: Aldi (Lidl-kopia)

Man får inte släppa på stilen bara för att man är hemma och gör mest ingenting, nej nej, därav denna härliga utstyrsel. Hoodie: Herravdelningen Target Country (det var den enda klädaffären i Stanthorpe, okej...) T-shirt: BikBok (jupp, medtagen hemmifrån, finns inga sådana affärer här down under) Rosa pyjamasbrallor med ugglor och hjärtan: Vintage (ja, Frälsis. Kom med matchande skjorta, ej med på bild)

Det gäller även vid lite sämre väder, man kan inte dra på sig vadsomhelst för att det kommer lite regn, nej nej, då åker sopsäcken på helt enkelt, haremsbyxastyle. Very fancy, jacka, och kepa samma som ovan, Polackskor: Target (inte Country faktiskt, införskaffade i Brisbane på helt vanliga Target minsann !) Uppdragna strumpor: Ullareeeed, Plockpåse Nr 1003: Lånegods från Rizzatto & Sons, vår farm.

Avslutar med min personliga favorit. 12-årig polackpojke. Eeh, vet inte vad jag ska säga.. bjuder på den helt enkelt...

Ja, hur sammanfattar man detta. Fattigt, tror jag är rätt ord. Eller Poor-chic, mycket bättre !

En kortis

Då är klockan tio i nio och jag ligger nedbäddad, redo för sömn. Det är så det fungerar för tillfället, work work 7-16ish, måndag till lördag. På lördagarna är det utgång på det lokala vattenhålet "The Central", ett ställe som är fullpackat med fruktplockande backpackers varje helg. I storlek är staden ungefär i samma size som Skänninge och partypuben kan jämföras med Kvarnparken. Typ. Börjar bli aningens rastlös, men lite till kosing ska sparas innan det blir att fara vidare igen.
Oh, min dator har pajat också. Sköj. Eller själva musplattan har lagt av, ska försöka att hitta en mus i staan, men eftersom allting förutom mataffärerna stänger halv sex (jvla duttetid) så måste man sluta tidigt för att hinna ta sig in i tid... Men så kan det vara !
Bjur avslutningsvis på en fager bild på mitt åk som jag börnar omkring på i typ 10 km/h om dagarna.

Roma

Ibland börjar jag på ett inlägg som sedan aldrig blir klart av någon anledning. Detta är ett sådant, men bättre upplagt sent än aldrig antar jag.

Vi har ju nu, uppenbarligen, farit ifrån vårt tillfälliga hem Roma där jag spenderade 8 veckor och Linn 10. Ja, vad ska man säga. Det var ömsom väldigt skoj ömsom helt otroligt segt. Men vi träffade många härliga människor (och mindre härliga men de är numera ur sinne ur minne eller vad det är man säger) och det var faktiskt lite sorgligt att fara också. Därmed bjuder jag på lite förut helt opublicerade bilder, enjoy.

Linn och Fliss i baren.

Det gemensamma tv-rummet. Här såg man en och annan dvd, hyrd i den lokala video-affären. Praktiskt taget det enda stället som var öppet en söndagskväll.

Tv-rummets soffor.

En av balkongerna vi spenderade oootaliga timmar på, frulle och goon-häng mestadels. Ofta var det så varmt att man praktiskt taget smälte bort.

The Zone ! Hannah och Alice pepppar på att gå in. Det är faktiskt ett ganska classy ställe, Linn var tvungen att gå hem och byta skor när hon kom dit i flip-flops. Det behövde inte ens jag när jag gick till Zebban i pissetöfflorna när det begav sig. Dresscode, det ni.

Jodie tokat till det med disktrasan, Moder Theresa-style.

JC, en av stammisarna som var så mycket stammis att han hade sin egna knapp på kassaapparaten. Om man en gång har valt vilken öl man ska dricka så håller man sig till det, så är det.
Han var en mycket trevlig man, påminde faktiskt om Tunnan, både till sätt och utseende. Så Tunnan, om du läser detta, det här är ditt framtida jag om du låter skägget växa fritt (och röker minst 40 cigg om dagen).

Trotty, en annan stammis, dock inte varje-dag-stammis, utan bara när-i-stan-stammis, här på The Zoooone (var annars).

Hannah tokar tet på The Zöööööönn.

Restaurangen vi arbetade i, Matildas winebar & grill. Här såldes det en och annan chicken parmigiani med creamy mash och veggies.

Untz untz på The Zooan. Den här kvällen kostade det 15 döllars att kommma in och de hade dekorerat dansgolvet med höbalar. Behöver kanske inte informera om att det var ett countryband som spelade.

Alice och fnissnissen Jarrod, vilket par va ! Get a room and a weddingring liksom,en match made in heaven, det ser ju jag det.

Kom igen rååå Irish ! 

Stjärt, *fniss*

Min julpyntade del av rummet. Så fint så.

Den här kvällen var det party, eller hur Alice ?

Sam, idiot-kockens brorsa som jobbade i köket, iklädd den t-shirt han hade på sig vareviga dag. Konstant  Marianne-påverkad men gjorde ändå ett bättre jobb än idiot-brorsan.

Goon-häng på balkongen med Dennis, vår härliga allt-i-allo-farbror. Han tog sig till och med en kopp själv, en i gänget !

Vår julmiddag, så mysigt så. Vi fick välja vad vi ville på menyn. Jag åt musslor till förrätt, t-bone  till main och cheesecake till dessert. Proppmätt minst sagt, men det var gött.

Dennis serverade oss, juligt uppklädd kvällen till ära.

Biljard på The White Bull, titt så späjsigt med rött ljus och grejer.

Kö, ja vi fick köa, in till bensinmacken, enda öppna stället, efter en utekväll. Tydligen var det för kaotiskt att släppa in alla på en gång så de (vakterna som innan jobbat på The Zoeeen) släppte in tre i taget. Sinnes.

Förstår inte riktigt det här. Är som att jag skulle klä ut mig till en tjej i 26-års åldern som växte upp i Väderstad. Alltså, inte alls. 

Alice inuti träd. Linn sneglade avundsjukt när Alice klättrade in.

Oh yeeah, efterfest hos cowboys.

Denna cooler vars arom Alice här avnjuter,tillhörde, innan den stals av ovan sagda, en av de mest cowboyiga udda små män jag någonsin mött. Rättelse, den mest udda cowboysiga lilla man jag mött. Attans att jag inte har någon bild, men föreställ er en man i 50-års åldern, cirka 1,65 lång, 50 kg, blåjeans med nedstoppad skjorta, svarta fin-skor med rejäl klack (ett desperat försök att komma upp till 1,70) tunnhårig på gränsen till överkamning och illblå färgade linser. Beställde alltid "a pot of gold, please, thank you" med lite Elvis-accent. En gång hängde han med hem på efterfest till Jodie och däckade på gräsmattan.

Cowboysare, en äkta en !

Här hade jag gått hem.

Våra husdjur som vi lämnade efter oss till nästa backpackers som ska servera schooners,småprata med diverse löst folk om hur kallt det är hemma, svara på de obligatoriska frågorna (Where are you from, how long have you been in Roma, how long have you been in Australia, how long are you staying for, what are you doing when you're leaving Roma) lyssna på alla bra tips på ställen att besöka och saker att titta på vilket man aldrig kommer ihåg, förundras över hundar på flak, gravida som dricker och röker, människor som spelar bort hundratals dollar på några timmar, personer som dricker otaliga öl och tar bilen, personer som "bara" dricker 3 öl för att de ska köra hem, män 50+ som försöker att flörta till sig ens telefonnummer, män i diverse åldrar som skamlöst kommenterar barmaid-ens utseende på alla vis möjliga ("your ass looks like two cats fighting in a bag" som exempel) och så vidare och så vidare...

Jaha, en sammanfattning. Det var en intressant upplevelse.

Vi och estoniterna

Idag anlände vi till vårt nya arbetsplats och hem, en äppelgård mitt ute i vischan. Här ska vi förhoppningsvis stanna i åtminstone två månader och spara ihop en satans massa möneeeeeey. Det är praktiskt taget omöjligt att spendera pengar på något annat än mat här så det ska nog gå bra. Vi delar tillfälligt rum med fyra estoniter som tjattrar på rätt bra, dock enbart på estniska med varandra... men ska flytta in i ett annat hus, som renoveras för tillfället, nästa vecka. Fullt av öststatsfölk och tyskar här, men tydligen ska det dölja sig en svensk till här någonstans. Förövrigt är det rent och fräscht, två spisar med ugn (otroligt lyxigt, ugn har jag inte använt sen jag kom hit) och rejäla frysar (lyx det också ! ) och kylar. Imorrn är det introduktion, jag ska köra traktor och växla med vänstern. Spännande !
Nähej, dags att sova. Natt natt !

Overkligt

Overkligt och så otroligt sorgligt. Jag vet inte vad man ska säga, jag kan inte riktigt tro att det faktiskt är sant.
Philip var en av dem jag sett fram emot att träffa när jag kommer hem, dela och diskutera resupplevelser med. Han var en av dem man alltid har kunnat höra av sig till och det var inga konstigheter, oavsett om det gått en vecka eller ett år sedan man sågs senast.

Jag kan inte förstå att vi aldrig kommer att ses igen. Vi har haft så mycket kul ihop och jag kommer aldrig att glömma Philip.

I'm alive !

Hej ! Nu är vi i Brisbane, vart vi spenderat snart två veckor. Här har det inte blivit mycket gjort, största delen av tiden har spenderats åt att ansöka jobb på gumtree och ringa (Linn har fått ringa, förstår inte varför det ger mig sådan ångest att prata i telefon med okända människor, måste ta tag i det när jag kommer hem. Telefonpratarfobi, oh yeah) till människor som möjligtvis skulle kunna ha något att erbjuda, vilket de aldrig har. Det har varit lite kämpigt, det har det, men nu är det bättre ! Idag far vi till Stanthorpe, ett ställe mitt ute i ingenstans ungefär tre timmar (en pissekvart i Australien-avståndstid) från Brisbane. Där ska vi bo på camping, tälta, jaa, och jobba farm. Plöcka frukt och packa grönsaker, det är grejer det.
Min kamera har gått sönder, zoomen vägrar att åka ut eller vad man ska säga så har inte blivit alltför mycket kort tagna heller för den delen. Så.. så rolig är jag. Häpp. Har dock haft en helt amaaazing månad, om jag var en rich bitch skulle jag inte göra annat än resa runt och aktivera mig.
Lite bilder sen senast finns det iallafall, tagna med mobilkameran men bättre än inga alls.

Frulle medan vi väntar på bussen som ska föra oss mot vårt öde, nämligen...

...hopp-platsen. Där har ni planet. Det var litet, "dörren" bestod av ... veckad hårdplast,  ni vet, liknande sådan som används till skjultak, som man drog inåt upp i taket. Min mormor har haft ett skåp man öppnar på det sättet.  Fast det var i trä. Bara en observation.

Såhär snygg var jag ! Tyvärr har jag inga bilder ifrån själva hoppet eftersom det kostade ungefär 100 döllars (cirkus 700 svenska) att köpa det. Men tänk er att jag ser ut såhär fast med en José Gonzales-liknande man fastspänd på ryggen mitt ute i ingenstans, fallande så fort att jag inte hör mig själv skrika för att sedan dingla ned när fallskärmen slagits ut, gungande som i den där karusellen på Gröna Lund. Åh, med asfräcka stora genomskinliga plastbrillor också.

I. Am. Legend.

Här har vi stranden i Byron  Bay också. Underbart. Vårt hostel låg en minut därifrån. 

Efter Byron Bay blidde det Surfers Paradise. Det var lite sådär. Tycker att de använder termen paradis lite väl löst. Mest skyskrapor och en förvisso fin strand men lite... omysigt.

Lägg till bildtext

Jag fyllde år och åt tårta till frukost, jaa ! Och kaffe, det ni. 

Mina fina presenter. Linn, sicken gullunge. 

Vi firade med söschi på rullband ! Jag har alltid velat äta det, så var attans glad när vi fann det här haket. Gott var det också. 

Hej vad det går

På kvällen partade vi till det lite med Nathalie och Fanny. Vi gick till Vanity. Toalettutrymmet var otroligt fräsigt, kristallkronor, vita skinsoffor och väggar av guld. Synd bara att resten av klubben var skräp med attans kass musik. 

Linn passade på att surfa lite också innan hon kissilerade. På Ladies night så bjöds det tydligen på champagne vid toaletterna också. Skum affärsidé, att få alla tjejer att hänga på toan. Killtoan var tydligen som vilket annat kisställe som helst.

När vi till sist fick tag i jobb i Stanthorpe så blev det att fira med toast och chokladmjölk. Köpte till och med en tomat minsann. Nu är det slut med kolhydraterna igen, tonfisk, ägg och gröna bönor är det som gäller.

Just i detta nu sitter vi på bussen, det är kanske 23 grader, molnigt och fuktigt. Men vi ser fram emot att starta ännu ett jobb-äventyr (och att få lite lön, jaaa). Håller tummarna för att vi ska trivas och kanske stanna i tre månader, så man har lite kosing att bränna sen. Gött. Jaja, det var det, lite uppdatering.
Puss och snusk

Herrejvlar

Just i detta nu sitter jag och väntar på att det ska bli min tur att gå till säkerhetsinstruktionerna inför mitt fallskärmshopp. Hoppas att det finns tid för ett toalettbesök innan det blir åka av.
Häpp