söndag 30 december 2012

Great Ocean Road





Nu har vi varit i Melbourne några dagar, landat lite och till och med varit ute på en turisttripp; Great Ocean Road. 60 mil havsutsikt på en dag, det ni ! Det var vackert. Låt mig berätta om det för er i bilder (och lite text).

Vi for iväg vid 7 på morgonen, det tidigaste vi varit uppe på jag vet inte hur länge. Pigga och  alerta, inte alls stirriga, nyvakna eller halvt döda. Vi hade inte riktigt koll på hur långt vi faktiskt skulle åka så blev lite överraskade när guiden informerade om att vi skulle fara 60 mil och att hela trippen tog ungefär 14 timmar. Häpp.

Första stoppet ! Linn står och skymmer lite av utsikten som bevis på att vi faktiskt var där och inte bara har googlat fram bilder för att verka beresta och sånt. 

Jag var också med ! Hej !

Vi gick ner en sväng för att känna på vattnet. Det var blött. 
Regnskog ! Tänk va, riktig regnskog. Det spatserar man inte i varje dag.

Det fanns en hel del träd där...

...vilket dendrofil-Linn självklart uppskattade. Stackars träd, helt försvarslösa inför hennes tafs-attacker. 
Sen bad jag Linn ta ett kort på mig, ni vet, som bevis, men bad henne att vända på kameran och då blev kortet såhär. Inte så bra, så då blev jag lite irriterad och bad henne ta ett kort till...


...vilket inte heller blev någon höjdare. Då sa jag att hon inte behövde ha med  mig i helfrigur varpå hon informerade mig om att det är så det blir minsann om man vill ta kort på höjden varpå jag informerade henne om att man faktiskt kan gå lite närmare och på så vis inte få med underkroppen och att det var lite av ett "du simmar ur bild"-dilemma varpå hon sa "va faaaan" och vi gick vidare istället.

Linn inuti ett träd. Jupp.

Jag i djungel ! Det gick bättre den här gången, horisontellt hållen kamera som gör det antar jag.

Sen blev det lite mer windy.

Vackert. Vi avnjöt en aningens för dyr latte efter den minst sagt sparsmakade "barbeque"lunchen som ingick i trippen. Bestod av två stekta korvar, sallad och potatissallad. Yum yum. 

Vilda koalor ! Notera alla människor nedanför som försöker få en vettig bild. 
Här är de. Tre stycken faktiskt, två hanar som fajtas om en hona, brölade och höll på. Fun fact, vi for förbi små skogar av döda eucalyptus-träd vars löv koalorna ätit upp, vilket i sin tur dödade dem. Koalor, ulliga gulliga trädmördare.

Några av "De tolv apostlarna".

Jag var där ! Linn också, men det får ni helt enkelt ta mitt ord på.

Det var vackert.


Här var det också vackert.

Massor fölk som tar sig en titt, dock var det lite blåsigt och att bada rekommenderades icke på grund av det strömmiga vattnet. Men inte desto mindre tjusigt.

Jag hade vid det här laget fått lite mersmak på att vara med i bilderna jag också så tog varje tillfälle i akt när Linn höll i kameran. 

Sen klättrade jag in i en grotta. Det var kallt, fuktigt och slemmiga väggar. Men spännande ! 

Typ såhär såg det ut på lite håll.

Såhär såg det ut i motljus.

"We come in peace". Fniss.fniss

Fuktiga väggar som formats av vatten och salt.

Sen kom det någon snubbe och frågade om jag ville att han tog ett kort på mig. Jag sa ja. Bevis ! 

Självklart var det lite andra stopp och fler utsiktsbilder men tror inte att det är så intressant för omvärlden så spar dem. Det utspelade sig ett väldigt intressant relations-drama under hela resan som underhöll oss på bussen. En smått störig asiatisk tjej som reste med en smått töntig fransk chipstuttig man fattade intresse för en ny zeländsk (?) kille som reste med sina killkompisar. Hon började därför att hänga med killgänget istället och fransmannnen mer eller mindre tagged along lite i bakgrunden, några gånger kom dom ifrån varandra varpå fransmannen ängsligt spanade vid bussen i väntan på att de skulle återvända. När killgänget senare lämnade bussen (efter att hon praktiskt taget tvingat på dem hennes nummer och e-mail och fått dem att lova att höra av sig när de var i Sydney) så blev det annat ljud i skällan då hon ville gå och handla men chipsfransosen ville gå direkt hem utan att passera gå. "Men snäääälla, jag vill inte gå ensaaaaaam, halllåååååååå". Stackars fransosen, han hade försökt att tjusa med sina skämt om att slänga ut de chokladfyllda croissanter han skulle bjuda henne på genom fönstret och genom att lägga armen lite diskret bakom hennes nacke, så kommer det en ny zeländare som stjäl hela showen enbart genom att dyka upp. 

Här har ni dem, störig asiat och ny zeländaren.
Där är en väldigt dålig bild på fransosen, som sitter bredvid asiattjejen. Ja, han var tunnhårig också. Stackarn.
Det var det for now !


tisdag 18 december 2012

Chrissy dinner

I helgen gjorde vi vårt bästa för att få till julkänsla här i hettan (ca 38 grader, häpp) genom att laga julmat ! Det blidde lite av både det ena och det andra, tomtegröt, köttbullar, rödbetssallad, ägghalvor potatismos och knäck. Ben, som stod för hus och spis, tillagade även en... eh.. köttbest bestående av inte mindre än fyra olika djur ihopsydda med varandra. Mums.



Operation pågår. Linn är inte alls skeptisk. Notera Linns juliga tomtebrosch (som blinkar!), av mig införskaffad  naturligtvis, samt salthögen i högra  hörnet vilken är Linns ofrivilliga skapelse.

Mmm...

Tadaaa ! Kyckling i en anka i en kalkon fylld med fläskfärs. Senare pryddes den även av bacon, så egentligen var det fyra olika djurarter men fem olika individer som fick sätta livet till. Groteskt, jag vet.

Salthögen. Då det inte fanns någon kökshandduk så skrapade Ben ner saltet på ett örngott, inget konstigt alls. Killhem alltså, samma lika i alla världsdelar. 
Sen serverades det tomtegröt, jaa ! 



Skitgott. Faktiskt, det är ju det juligaste man kan äta och smakar verkligen smaskens. Mmm.

Vi dekorerade oss själva med Linns alldeles egna införskaffade julpynt (självklart trasigt, fult och stulet).



Det här var tyvärr den bästa bilden jag hade på mina julörhängen, så ignorera hur snygga jag och Linn är och fokusera  på nallehuvudena med tomteluvor och blinkande ljus istället. Classy.

Frenetisk tillagande av mos ! Mos hör inte till julbordstraditionen, vi vet, men det är ju bra mycket godare än kokt potatis.

Sååååå jvla gött. 

Efter otaliga timmar i ugnen var även besten färdiglagad. Tyvärr var vi så mätta på mos och knäck att det bara blev en liten smakbit som slank ner, men det var gott. Som synes var  Ben vid det här laget, enligt australiensk jultradition, inte lika "pigg" längre så Linn och jag drog oss hemåt.

Lite lätt pyntat hus vi såg på hemvägen. Någon bor faktiskt där. 

Det var den julmiddagen ! Ikväll ska vi äta middag i restaurangen, imorrn är det vår sista thirsty-thursday, på lördag får vi vår sista lön och på söndag lämnar vi Roma 4-ever. Vi har varit hemifrån i över 3 månader nu. Tiden flyger iväg !
Hej !


tisdag 4 december 2012

Skillnaden på mig och Linn

Det börjar nalkas mot jul !

Såhär mysigt har jag det i mitt hörn ! Mmm... mys.


Såhär har Linn det. Lika svart som sin själ.


tisdag 27 november 2012

Fint ska det va

Har ju inte uppdaterat ännu ifrån Roma Cup, the thing of the year häromkring, vilket var för några helger sedan. Det var intressant.

Man måste klä upp sig och ha grejer på huvudet, vilket alla hade förutom Linn, självklart. Rebel without a cause.


Väl där så dricker man gratis vin i plastmugg, spelar på hästar och blir fotograferade för tidningen. Ja, vi var återigen med i Western Star (eller återigen för Linns del, jag var ju med i Western Times, vilket gör att jag numera är kändis i två städer och därmed mer kändis än Linn. Just saying.)

Denna här bilden var det som var med i tidningen minsann. Notera hattdamen i bakgrunden, det fanns plenty av dem !

En sak som är bra med Linn är att man kan ta med henne på vilka tillställningar som helst, hon vet alltid  vilken etikett som gäller.

Alice, Jodie och Linns näsa.

Alla spelare håller koll på banan. Vi satsade 5 döllars på nummer 4. Det blev inget. Kanske vårt eget fel då vi inte stod och hejade på.

Åh Linn, lika fager som en frostig decembermorgon. Jag .. öh.. är väl lite mer som en ljummen höstdag kanske. Men men.
Mannen i bakgrunden, som är anledningen till att detta kort togs, har stött ohämmat på Linn sen vi kom hit. Ja, här tror även män 50+ att de have a shot med pinglor i 20-årsåldern. Pfftt....

Jodie hade en minst sagt... generös urringning dagen till ära. Killen bredvid skrattar jätteroligt, typ fnissigt och bubbligt. Hans polare med tatueringarna står bredvid, den snyggaste kille jag sett på evigheter. Vi blev alla fyra (jag, Linn, Alice och Hannah) helt smitten. Attans att jag inte kunde ta ett ordentligt kort, men här är ett smakprov iallafall, kanske lyckas en annan gång ! 
Jenny, ägarinnan till hotellet vi arbetar på, sa att det var okej för oss att ta oss ett glas eller två under dagen, fast vi skulle arbeta på kvällen. Så det gjorde vi. Best workday ever.


Ett glas vin till maten ?

Sen tog Linn det här kortet på mig, har ingen aaaaning om vad som hände !  Ser helt platt och hysterisk ut !

Sen åt jag chicken parmigiani. Linn såg på.
Att arbeta smått berusad var minst sagt en upplevelse. Som tur var var det praktiskt taget dött i bistron vilket gav oss tid över att busa omkring och fnissa åt hur absurt allt kändes.
Efter jobbet återvände vi till cup-området för att ta oss ett glas och svänga våra lurviga. Partäjh.

Hä hä häääh äää

Fina Alice och Hannah

Dansgolvet. Folk dricker massvis rom och cola så är mestadels det och xxxx gold-bärs-burkar. Blö.
Dock var det samma dj som dj:ar här på hotellet på torsdagar och på The Zone på helgen, den enda "klubben" i stan. Dj Mr Joe Mack. Han är 50+ och "vet vad kidsen vill ha" om man säger så. Typ gangnam style och brown eyed girl. Noll remixer och övergången mellan låtarna är lika tydlig som om man tryckt på next på skivspelaren hemma. Ljudet var även helt felinställt på något vänster så att det inte var några problem att föra ett någorlunda samtal på dansgolvet, kanske ringa och boka en taxi eller prata lite med sin mormor, men på toan däremot... där var det fest ! Skallrande glas och vibrerande golv, sicken bas. Alltså helt suberbt.
Faktiskt så superbt att vi tog oss till The Zzzone istället.
"Näe, vad händer?"
Sedan drack vi några drinkar, dansade en sväng och tog oss hemåt. Det var det. Häpp !